För jag sitter och tänker på de som kunde vara vi, jag sitter och tänker på de som kunde vara våran tid.
Blundar en sekund och du värmer hela min kropp men sanningen väcker mig och säger Carro stop. För Carro du vet att du aldrig kommer få ha han här eftersom han har en annan som han håller kär.
Men du drömmer om Hans ögon som är djupa som om dom var en ocian och de är tack vare han som du fortfarande står idag. Men Vägen fick du vandra själv och nej det finns inge slut och det spelar ingen roll hur mycket du ber till gud för du kommer aldrig mer få röra vid hans hud.
Men tiden ska läka alla sår men du tror inte på de mer och gråter då när ingen ser. Han finns inte där men när du sluter ögonen så ser du han här och det skär och tynger smärtan du bär. 
Dina vänner säger glöm honom men det är inte så lätt eftersom det var han som kändes så rätt, helt perfekt.